Generatorkonferensen | Ta med estemetik i Creative Sweden 2020 och utmana det möjliga
1156

Ta med estemetik i Creative Sweden 2020 och utmana det möjliga

Av: Generatorkonferensen i Creative Sweden 2020

235794BE-E679-4D63-BE4B-4E36B6CE3D53

Julia Romanowska är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och har medverkat i bl.a. Kungliga Filharmoniska Orkestern och Kungliga Dramaten men har även arbetat som IT-konsult under flera år. Dessutom forskar hon på Karolinska Institutet och har utvecklat en experimentell form av ledarskapsutveckling kallat Schibbolet. Detta är ett samarbete mellan Stressforskningsinstitutet, Försvarshögskolan, Akershus University College, samt Flygvapnets Luftstridsskola och går ut på att förbereda ledare på att bemöta det oväntade och få mer självinsikt genom ett konstnärligt uttryck. Hon var med oss på Generator/Gävle’12 och höll ett mycket uppskattat och intressant föredrag.

 

Vi frågade Julia om hon kan berätta något nytt om sin forskning kring ledarskapsutveckling? 

- Jag fortsätter med att studera effekterna av den konstnärliga ledarskapsinterventionen, Schibbolet, i jämförelse med ett sedvanligt ledarskapsutvecklingsprogram. Fler markanta skillnader i chefernas utveckling mellan de två olika grupper uppenbarar sig. Testerna visar att chefer som utsattes för schibbolet-föreställningar har förändrat sin självbild efter den 1- åriga interventionen. Den initiala självöverskattningen övergick till en mindre underskattning, en sannare självbild som mer överensstämde med medarbetarnas bild av chefen. Det tyder på att schibbolet bröt chefernas självupptagenhet och självnöjdhet och tvingade dem till omvärdering som ökade deras självförståelse, ödmjukhet/lyhördhet men även viljan att ta större ansvar. Cheferna i den konventionella utbildningen rör sig åt motsatt håll. Den självövervärdering som uppträder står i kraftig diskrepans till medarbetarnas omdöme som anser att chefens ansvarstagande har försämrats efter utbildningen. Detta indikerar ökad distans mellan medarbetare och chefer, minskad självförståelse samt ödmjukhet hos chefer.

De markanta skillnader som uppträder mellan de två olika gruppernas utveckling väcker många frågor. Hur ska vi utbilda våra chefer? Vad vet vi om vedertagna metoders effektivitet och effekter?  Är den lösningsorienterade pedagogiken och instrumentella etiken som förevisar givna ledarskapsideal, verktyg och färdiga svar för att invagga i trygghet och stärka självförtroendet hos chefer ändamålsenlig? Eller är kanske det öppna konstnärliga sättet, som kastar ut oss i en okänd värld, berör, skakar om och kräver ett moraliskt svar från oss en ny väg inom ledarskapsutvecklingen?

 

Vad tycker du är viktigt att få med i Creative Sweden 2020-agendan?

- Jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma det jag kallar estemetik, ett samspel mellan det estetiska (kreativa), emotionella och etiska. Min studie visar att dessa tre samverkar och ömsesidigt utvecklar varandra. Den konstnärliga upplevelsen som är djupt känslomässigt berörande och upprivande tvingar oss att överskrida våra specifika/vardagliga erfarenheter eller intressesfär och lär oss att tänka så att det gäller alla. Det ställer oss i dialog med världen och vårt eget samvete. Kreativitet är att tänka nytt och utmana det möjliga. Det sätter igång något nytt som förpliktigar till ett särskilt ansvarstagande. Estetiken är etikens moder menar nobelpristagaren Brodsky.

 

 

 

 

 

 

 

 

14 Okt 2013 inga kommentarer

Skriv en kommentar